Ledare: Stöket i skolan riskerar att öka med regeringens politik

Source: Dagens Nyheter

Sverige måste bestämma sig: Ska fler elever klara målen i grundskolan eller inte? Om svaret är nej är det lugnt att fortsätta som nu. Är svaret ja - vilket det brukar råda politisk enighet om - fungerar det inte att låta skolan ta smällen för inflationen.

Redan sommaren 2022, alltså innan prisstegringen hade pågått under en längre tid, gick en tredjedel av eleverna med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf) som adhd eller autism ut grundskolan utan tillräckliga betyg för att komma in på gymnasiet. Motsvarande siffra för övriga var 12 procent, enligt statistik som föräldranätverket Rätten till utbildning har tagit fram (Ekot 16/11).

Även om över 30 procent är anmärkningsvärt många borde ingen vara förvånad. Elever med npf är kraftigt överrepresenterade bland de så kallade hemmasittarna, som sällan eller aldrig är i skolan eftersom det av olika skäl inte fungerar.

I en enkät framgår att 60 procent har svårt att hänga med i undervisningen eller ligger långt efter (Vi Lärare 14/9). Där svarar även varannan förälder att deras barn antingen inte får något stöd eller anpassning, eller att de bara får det till liten del.

Elever berättar att det har blivit stökigare på lektionerna

Fundera då på vad som kommer att hända efter årets och nästa års neddragningar. Redan nu larmas om färre vuxna kring barnen - vilket inte går obemärkt förbi.

Elever berättar att det har blivit stökigare på lektionerna. De hinner mindre eftersom de får vänta längre på hjälp. Fackförbundet Sveriges Lärare menar att det hade krävts ytterligare 12 miljarder för 2023 enbart för att behålla status quo. Och Sveriges Kommuner och Regioners chefsekonom, Annika Wallenskog, varnar för att det ser ännu värre ut för 2024.

Det beror på att regeringen inte är i närheten av att skjuta till de resurser som krävs för att alla elever ska få lugn och ro, samt det stöd som de behöver. När inflationen inte möts av matchande statsbidrag leder det till att ytterligare skolanställda tvingas sluta. Det handlar framför allt om kringpersonal, som elevassistenter och fritidsledare, men även om att skolan måste bilda större elevgrupper.

Att elever med autism och adhd inte klarar skolan kommer att slå hårt mot hela samhället i morgon

I Sveriges Lärares rapport "Döden för svenska skolan", som publicerades i augusti, svarar nästan sju av tio lärare att de tror att det kommer göra att studieron försämras. Åtta av tio befarar att färre barn kommer att klara kunskapsmålen.

Det är inte precis den skolvision som något av partierna gick till val på. Så fort barns och ungas lärande diskuteras är de flesta överens om att både de starkaste och svagaste behöver höjas.

För att det ska bli verklighet krävs tidigt stöd till de som halkar efter, oavsett vad den ekonomiska konjunkturen säger. Inte minst eftersom en lyckad skolgång är det bästa vaccinet för att yngre inte ska dras in i gängkriminalitet eller hamna i utanförskap.

Det betyder att uteblivna satsningar inte bara gör livet surt för barn och deras föräldrar här och nu. Att elever med autism och adhd inte klarar skolan kommer att slå hårt mot hela samhället i morgon.

Läs mer:

DN:s ledarredaktion: Sluta skicka flerbarnstillägg till Victoria och Daniel